tisdag 29 mars 2011

TILLÅTET ATT ÄGA


På daglig hundpromenaden hade Mötesplatsskylten plötsligt blivit ett politiskt utspel. Skadegörelsen kan jag leva med, men ägandet kompromissar jag inte med.

I ett demokratiskt samhälle är äganderätten en grundsten. Långsiktigheten hos den som brukar skogen är avgörande för hur skogen sköts. Investeringar i skogsvård sker bara om ägandet är tydligt. 

Idag naggas ägandet i kanten av flera olika aktörer:
1. Statens villebråd, bl.a. vargen, ska matas med markägarens älgar. Älgens skafferi står den enskilde skogsägaren för. Plantera gärna in varg, freda gärna vargen -- men inte utan tillåtelse på privatägda marker.   
2. Särintressen inom naturvården kräver dyra avsättningar långt utöver de frivilliga åttaganden som görs. I de olika och certifieringssytemen kan frivilliga åttaganden kombineras med bevarat ägande.
3. Allemansrätten förväntas ge komersiella intressen rätt att bedriva affärsverksamhet på den enskildes skogsmark. Forsränning och bärplockning är ok för den enskilde. Men inte när olika företag bedriver verksamheterna i vinstsyfte på bekostnad av den enskilde skogsägaren.

Sverige har genom det privatägda skogsbruket skapat ett landskap, en tillväxt och en modell för skogsbruk som många andra länder kan avundas. I motsats till den "Svenska Modellen" kan man vända blicken mot några av de tidigare kommunistiska diktaturerna. Där finns ingen tradition som värnat det privata ägandet.
N'p




 


måndag 21 mars 2011

Bedrövad -- Berövad

Helgen gick i Älgens tecken - saltstenarna skulle köras ut med skoter på det fina vårföret. Föryngringarna skulle besiktigas.

Det var inte älgbetade tallungskogar jag fick se. Jag fick se totalkvaddade föryngringar. Skadorna är så omfattande att omplantering blir nödvändig. Där den uppätna svensktallen står borde det vara en fem meter hög ungskog, nu står bara käppar kvar. Jag känner mig bedrövad.

Jag är också berövad framtida intäkter. Visst är älgjakten värd en peng  50-70:-/ha och år. Mot denna intäkt ska ställas förlorad tillväxt på mellan 5 och 7 kubikmeter/år till ett värde av 1500-2000:-/ha. Därutöver kommer kostnader för omplantering.

Visst borde det vara möjligt att samtidigt hålla både en jaktbar älgstam och måttliga skador på tallungskogen. I vårt område, på ca 30 000 ha,  skjuter vi mellan 5 och 6 älgar/1000 ha och stammen verkar öka ytterligare. Det kanske är så att vi i Sverige fått det för bra ekonomiskt, eller kanske kan vi inte räkna plus och minus.

Hoppet får vi ställa till andra trädslag än svensk tall. Contortan står i stort helt oskadad brevvid den uppätna svensktallen.  Vi får också hoppas att den nya modellen för älgförvaltning ger markägaren makten över älgstammen och att vi åtminstone kan halvera stammen av älg i vårt område.

Saltstenarna då? Jodå dom finns på plats och kommer att vara förbrukade redan i  juli...

N'p

tisdag 1 mars 2011

DAGS FÖR LITE MODERNT BAGGBÖLERI

Idag får skog som ägs av enskilda personer inte köpas av juridiska personer, t.ex. aktiebolag. Historiskt är bakgrunden att bevara loalt ägande och enskilda lant och skogsbrukares försörjning. Idag är verkligheten att stora arealer privat skog ägs av dödsbon, delägare utan anknytning till bygden där skogen finns och andra fysiska personer utan intresse för vare sig skogsbruk eller hembygd.

Avkastningen från ett skogsinnehav kan variera oerhört mycket beroende på hur innehavet sköts. I den bästa av världar avverkas, röjs, planteras, byggs vägar m.m.  Avkastningen är hög och värdet på innehavet ökar. I den andra ändan av verkligheten står gamla skogar utan tillväxt, hyggen utan återväxt och oröjda ungskogar utan värdetillväxt.

Om det vore tillåtet att överföra driften av skogsbruk till aktiebolagsform med normala krav på avkastning skulle många slumrande fastigheter åter komma i bruk. För den enskilde som redan sköter skogen aktivt  finns inte så stora fördelar med en "bolagisering". Dagens skatteregler gynnar redan enskilt ägande av skogsbruk. Om förvärv av skogsmark fick ske av aktiebolag skulle mängden fastigheter till salu öka och värdet av genomsnittsfastigheten också öka.

I grunden är det otidsenligt att förbjuda en viss diftsform för just skogsbruk. För Sverige är det dessutom en dålig affär att stora arealer skog inte sköts optimalt. Nu är det dags att öppna nya vägar för att underlätta för driftiga företagare att även kunna driva och utveckla skogsbruk i aktiebolagsform.