Björnarna gråter i ett avskogat Sverige.

Kan det vara så att björnar gråter eller att Sverige är på väg att avskogas? Enligt SNF gråter björnarna i Sverige p.g.a. blåbärsbrist (annons i DI 2/12) och enligt Föreningen Skydda Skogen har (skogs) ...näringen snart avskogat hela landet...
Den populitiska naturvården har senare tid fått det ena frispelet efter det andra.
Rödlistan är en förteckning över arter, flera tusen, som hotas av utrotning. Arterna kan vara allt mellan sårbara till akut utrotningshotade. Vargen i Sverige är enligt rödlistan akut utrotningshotad. Det som inte sägs är att de flesta av rödlistans arter är på gränsen till sitt sitt egentliga utbredningsområde. Vargen förekommer t.ex. i hela det norra barrskogsbältet från Sibirien till Alaska. I Sverige har vargen varit utrotad men har åter etablerats. Det är klart vargen ska rödlistas - i Sverige - men knappast i ett större perspektiv. Av den Svenska rödlistans arter är bara några få av flera tusen egentligen utrotningshotade - i Sverige.

Avskogning förekommer i många länder - men knappast i Sverige. Sverige har inte på hundra år haft ett så stort virkesförråd som idag. Dessutom ökar virkesförrådet i Sverige nästan varje år eftersom stora arealer lämnas orörda och tillväxten i den brukade skogen ökar p.g.a. framgångsrik skogskötsel.

Gammalskogar har funnits i alla tider - men dom har sällan blivit särskilt gamla -. Den normala ordningen är att gammal skog brinner. Bränderna kommer regelbundet om naturen får sköta sig själv. Idag huggs skogar ner när de närmar sig 100-årsåldern. Brandsomrarna härjade förr men ojämna mellanrum, men väldigt små arealer undgick branden. Urskogar, med betydelsen skog som alltid varit gammal och tät, har aldrig funnits i det nordsvenska skogslandskapet.

Den 8:onde dec 2010, är jag och andra optimister inbjudna till en träff för skogsnördar.  Träffen sker under hatten på Future Forests och ska avhandla Ökad produktion + God Milö = Sant?

Jag tror det är sant och att klokt skogsbrukande i mycket är en fråga om att älska förändringen, dynamiken och framtiden i skogen inte att klamra sig fast vid nostalgiskogar som aldrig funnits.

N'p 


 


















Rödlistan, BNP,

PISSA PÅ TALLFÄLLET

Nu är rätt tillfälle att fundera på skogsvåd.  Eller ska vi kalla det skogsinvesteringar? Virkesmarknaden är het och efterfrågan god på både energived, massaved och timmer. Många skogsägare har redan hunnit avverka och sitter på en skogslikvid som ska placeras. Kanske kan dessa placeringsråd vara till hjälp:

SKOGSVÅRD:
1. Röj, röj och röj  sedan resten. Nästan alla skogsbrukare har röjningsobjekt som är i akut behov av omedelbar uppmärksamhet. Utgå från att du inte hinner röja själv - profesionella röjare är lätt att få tag på. Avkastningen på röjningsinvesteringen är ofta 7-10% - ett futtigt skogskonto ger bara 2%.
2. Skogsbruksplanen ska vara uppdaterad och stämma. Med planen har du ett beslutsunderlag och en färdkarta för ditt skogsbruk. Rätt beslut utifrån planen kan vara skillnaden mellan ett högavkastande skogsbruk och ett skogsbruk med låg lönsamhet. Om du inte själv kan göra en plan eller skriva fram den plan du har, kan du be om hjälp.
3. Dikesrensning, skogsgödsling,vägunderhåll eller nybyggnad av vägar är andra åtgärder som ger avkastning långt över skogskontot.

VIRKESMARKNADEN:
Timmerpriserna har nått sin kulmen. Prissänkningar har genomförts av en del aktörer. Nedgången kan vara tillfällig och priserna kan hitta tillbaks till de högre nivåerna reda kommande höst. Krisen för euron, det låga bostadbyggandet i USA och risken för att den Europeiska marknaden fortsätter sin kräftgång är osäkerhetsfaktorer.
Massavedspriserna kommer nog att stå sig över vintern. Lagren av massaved och färdig massa är relativt låga. Eftersom en del sågverk slår igen över julperioden kommer biprodukterna, sågverksflis och spån, att minska.
Energiveden ligger på en stabil nivå. Värmeverken har i allmänhet tecknat kontrakt som täcker vinterns behov. Prisbilden är därför stabil och förändringar av prisnivåerna kommer tidigast sent i vår och blir beroende av hur efterfrågan från den konkurerande massaindustrin utvecklas.

N'p

Mil efter mil med brukad skog.

På väg genom Norrlands inland ser jag i den aprikosfärgade kvällshorisonten milslånga skogsåsar. Här lever människor på skogen. Lunch på Finnmarksbaren tillsammans med Länsstyrelsens viltövervakare - fast vi pratade inte med dem. Timmerbilar med Hälsingelast (halvfulla bilar) med täta mellanrum gör resan mer spännande.  I telefon pratar jag med gallringsgruppens skördarförare som skruvat på dataprogrammet som styr kranrörelsen i maskinen. Resultatet har givit ca 5% ökad produktion. Någonstans nära vår väg jagar man älg, hare eller annat vilt - kanske pågår jaktprovet som gör hundägaren till innehavare av en jaktchampion.

Här har skogen brukats i hundratals år. Generationer har haft sin försörjning med virke, gruvdrift, jakt och fiske.  Brukandet har givit Sverige kunskaper som utnyttjats för att bygga upp tillväxt och virkesförråd utan motstycke i historien. Lägger man till detta också den ansträngning som gjorts för att värna och bygga upp naturvärden i den brukade skogen fylls jag av goda framtidsförhoppningar.

Flugor i magen - sorkar i skogen

Gråsiding, skogslämmel, skogsork...Dom är många i skogen nu. På första snön ser jag att det vimlar av gnagare i skogen. Bäst trivs dom på hyggen med mycket gräs.
Det är positivt att alla små gnagare blir skafferi för skogens rovdjur - ugglor, hökar, falkar, korpar och kråkor. Dessutom får räven, mården och minken bordet dukat.
Det är däremot inte så kul att vara nyplanterad tall, contorta, lärk eller gran på ett hygge i Jämland. Om planteringen skett omedelbart efter avverkningen -expressföryngring-ökar chansen att plantan klara sorkinvasionen. Markberedda högar, där gräset inte ännu etablerat sig, slipper oftast besök av "råttan". Står plantan på högen klarar den sig - kanske.
Bästa rådet till skogsägaren blir: Kolla upp att du har en skogsförsäkring som täcker kostnaden för omplantering eller hjälpplantering.

När är det rätt att avverka?

Ekonomerna påstår att man ska hugga ner ett skogsbestånd när den löpande tillväxten faller under den genomsnittliga tillväxten som beståndet haft sedan den anlades. Det finns andra sätt att välja tidpunkten:

1. Om värdet av tillväxten ger en avkastning på t.ex. 5% på den stående skogen kan det vara klokt att avverka om det finns möjlighet att återinvestera i t.ex. röjningar,dikesrensningar, gödsling eller vägbyggen och få en ränta  > 5% på denna investering.
2. En pelarsal av 100-årig tall där man kan meditera en vårnatt och få uppleva när fågelsången startar upp kan man inte ens kalylera något avverkningsdatum på.
3. Konjunkturen svänger upp och ned. Lyckas man träffa konjunkturtoppen för sin avverkning finns massor av pengar att tjäna. Bommar man konjunkturtoppen får man trösta sig med att den nya skogsgenerationen kommer att bli oändligt mycket bättre än den gamla skogen var.
4. Restskogar, skogar på bra marker med låg tillväxt och lågt virkesförråd (5:3 skogar), har avecklats på 100 000 tals hektar i norra Sverige.  Där växer idag högavkastande ungskogar. Har man "oväxtliga" skogar med låga virkesförråd bör man avverka dessa innan man ger sig på de virkesrika bestånden. Förtreten med stor areal och inte så fet virkeslikvid betalar sig på sikt
5. I Contorta skogar finns två varianter på avverkningsstrategi. Till dessa frågor ska jag återkomma så småningom.

Om du har synpunkter på avverkningsstrategier för privatskogsbruket kan du väl kommentera det jag skrivit.

Älgen & Tallen

En för stor älgstam har betat ner en allt mindre areal med tallföryngringar. Många skogsägare tiger och står ut – en del skogsägare gläds åt mer jakttillfällen och mer älgkött i frysen - konflikten är ett faktum.  Lösningen att plantera gran på tallmarker riskerar att bli ett ekonomiskt fiasko.

Lösningar på problemet kan vara:

Släpp älgjakten helt fri med lång jakttid. Samordning av älgjakt kan genomföras frivilligt i de områden där markägare och jägare kan och vill komma sams. Älgförvaltningsplaner kan upprättas där tillräckligt stor del av markägarna och jägarna sökt sig fram till ett gemensamt system.  Ge jägare och markägare ett par år på sig att anpassa sig till ”fri älgjakt”  

Byt bort Svensk Tall till andra trädslag. I t.ex. Norra Sverige är Contortan en god ersättare till Svensk Tall. Anpassa skogsskötseln till foderproduktion för älgen och utnyttja marginalmarker för odling av älgmat.

Hot och möjligheter
Vissa människor finner sin trygghet i det bestående - andra ser möjligheter i förändringarna. I skogen har nostalgiker funnit "a sacred heaven".  Reservat, kontinuitet och självföryngring har blivit honnörsord.
Förädling, klonskogsbruk och produktion är begrepp som föraktas.

Men hur fungerar skogsekosystemen egentligen?

Totalt kaos, dramatiska händelser och  oväntade gäster drabbar i ständigt vår taigaskog. I "våra norrländska skogar" har människan varit en aktör i flera hundra år. Besökarna har varit både brandsomrar, gråbarrsjuka och i senare tid varg. Fram till för något årtionde sedan var nyttigheter, tjära, plank och bräder, pappersmassana vedbrand och  mulbete. Idag har nyttigheterna i form av ekosysytemtjänster och biologisk mångfald tagit över många av skogens tidigare funktioner.

Om skogsgenerationerna är 50-100 år kan det vara klokt att besinna ett längre perspektiv än 10-20 årstrender. Skogslandskapet kommer att förändras - och det kommer att må bättre och bättre.

Bakom luddiga formuleringar om mångfald, utrotningshot och profithunger döljer sig okunskap och många gånger också andra omsorger än den om skogarnas välmående.





  



 

sådd av contorta - plantera contorta

Allteftersom vinner skogsbruket insikten om att Pinus Contorta är ett överlägset alternativ tillll inhemsk tall, pinus silvestris. Överlägsenheten är högre tillväxt, bättre överlevnad, mindre begärlig för älgbete och okänslig för gråbarrsjuka, gremeniella och knäckesjuka.
I spåren av ökande popularitet för Contorta kommer en våg av entusiatser som nu "vet" hur Contorta bör odlas, -den ska sås- och inte komma från plantskolan i form av rotad ettårig plant. Det är sannt att paperpot- plantor och andra rotade plantor tidigare gett dålig stamform, instabila träd och strangulerade träd. Odlingskrukorna har inte varit optimala för Contorta.
Praktiska erfarenheter visar att de plantor som idag levereras från bl.a. Norrplant, där kopparbehandling av odlingskasseten använts, ger rotutveckling, stamform och stabilitet lika som sådda plantor.

Ekonomin för sådda plantor påverkas negativt i flera olika avseenden:
1. Överlevnaden blir lägre då årsmånen varierar och en del år, med tex. torka, kan överlevnaden bli låg på groddplantorna.
2. Jordmånen i stora delar av landet lämpar sig inte för sådd. Lerjordar - mjälajordar orsakar uppfrysning och ibland 100% avgångar hos groddplantorna.
3. Röjningar krävs i sådder. Röjningskostnaderna kan bli upp till 2-3000:-/ha. D.v.s. nästan 50% ytterligare utöver de egentliga återväxtkostnaderna. En "expressföryngrad" *) Contorta klarar sig oftast utan röjning/lövsanering.
*) Expressföryngring = återväxtåtgärder sker så att marken högst har stått en vegetationsperiod utan att ha planterats.
4. Totalproduktionen per hektar tappar 30-50 m3sk per skogsgeneration vid sådd. Om omloppstiden är 40-50 år motsvarar denna förlust minst 10%.  Tappet beror på att planteringen ger den enskilda plantan 2-4 års försprång framför plantan som måste börja som frö och groddplant.
5. Fröåtgången vid sådd är en sorts slöseri. Vid plantering utnyttjas närmare 100% av använt frö, vid sådd möjligen 30% men kanske bara så lite som 10 %.
N'p

Järpar i massor

Inte på många år har jag sett så många kullar med Järpe i skogarna.  Säkert har den växande populationen av skogsmöss bidragit till detta.  Igår flög en järpe in i sidan av min bil. Jag hittade fågeln omtumlad men med hela ben och vingar i diket.  Efter en stund piggnade den till och försvann in i skogen. Det moderna skogsbruket gynnar Järpen som trivs i snår av sälg och hassel. Lämna gärna någon dunge med lågväxta lövträd i samband med fuktiga partier när du planerar för slutavverkning.
N'p

Dagens björkproduktion

JILU hjälpte till att exakttaxera ett vårtbjörksbestånd som anlagts i Nälden för 20 år sedan.  Marken är en f.d. inäga som är rätt fuktig.
Produktion har varit smått fantastisk. Efter två gallringar så ser det ut så här:
Medel höjd:  14,95 m
Övre höjd 17,0 m
Virkesförråd 114,85 m3sk/ha
Diam 16,96 sm
Stammar/ha 700 st.
Björk (vårtbjörk) är underskattat som produktionsträd. Dessutom är det en härlig känsla att stå i en pelarsal med björk som i taket har en grön himmel.
Pelle