sådd av contorta - plantera contorta

Allteftersom vinner skogsbruket insikten om att Pinus Contorta är ett överlägset alternativ tillll inhemsk tall, pinus silvestris. Överlägsenheten är högre tillväxt, bättre överlevnad, mindre begärlig för älgbete och okänslig för gråbarrsjuka, gremeniella och knäckesjuka.
I spåren av ökande popularitet för Contorta kommer en våg av entusiatser som nu "vet" hur Contorta bör odlas, -den ska sås- och inte komma från plantskolan i form av rotad ettårig plant. Det är sannt att paperpot- plantor och andra rotade plantor tidigare gett dålig stamform, instabila träd och strangulerade träd. Odlingskrukorna har inte varit optimala för Contorta.
Praktiska erfarenheter visar att de plantor som idag levereras från bl.a. Norrplant, där kopparbehandling av odlingskasseten använts, ger rotutveckling, stamform och stabilitet lika som sådda plantor.

Ekonomin för sådda plantor påverkas negativt i flera olika avseenden:
1. Överlevnaden blir lägre då årsmånen varierar och en del år, med tex. torka, kan överlevnaden bli låg på groddplantorna.
2. Jordmånen i stora delar av landet lämpar sig inte för sådd. Lerjordar - mjälajordar orsakar uppfrysning och ibland 100% avgångar hos groddplantorna.
3. Röjningar krävs i sådder. Röjningskostnaderna kan bli upp till 2-3000:-/ha. D.v.s. nästan 50% ytterligare utöver de egentliga återväxtkostnaderna. En "expressföryngrad" *) Contorta klarar sig oftast utan röjning/lövsanering.
*) Expressföryngring = återväxtåtgärder sker så att marken högst har stått en vegetationsperiod utan att ha planterats.
4. Totalproduktionen per hektar tappar 30-50 m3sk per skogsgeneration vid sådd. Om omloppstiden är 40-50 år motsvarar denna förlust minst 10%.  Tappet beror på att planteringen ger den enskilda plantan 2-4 års försprång framför plantan som måste börja som frö och groddplant.
5. Fröåtgången vid sådd är en sorts slöseri. Vid plantering utnyttjas närmare 100% av använt frö, vid sådd möjligen 30% men kanske bara så lite som 10 %.
N'p