Flugor i magen - sorkar i skogen

Gråsiding, skogslämmel, skogsork...Dom är många i skogen nu. På första snön ser jag att det vimlar av gnagare i skogen. Bäst trivs dom på hyggen med mycket gräs.
Det är positivt att alla små gnagare blir skafferi för skogens rovdjur - ugglor, hökar, falkar, korpar och kråkor. Dessutom får räven, mården och minken bordet dukat.
Det är däremot inte så kul att vara nyplanterad tall, contorta, lärk eller gran på ett hygge i Jämland. Om planteringen skett omedelbart efter avverkningen -expressföryngring-ökar chansen att plantan klara sorkinvasionen. Markberedda högar, där gräset inte ännu etablerat sig, slipper oftast besök av "råttan". Står plantan på högen klarar den sig - kanske.
Bästa rådet till skogsägaren blir: Kolla upp att du har en skogsförsäkring som täcker kostnaden för omplantering eller hjälpplantering.

När är det rätt att avverka?

Ekonomerna påstår att man ska hugga ner ett skogsbestånd när den löpande tillväxten faller under den genomsnittliga tillväxten som beståndet haft sedan den anlades. Det finns andra sätt att välja tidpunkten:

1. Om värdet av tillväxten ger en avkastning på t.ex. 5% på den stående skogen kan det vara klokt att avverka om det finns möjlighet att återinvestera i t.ex. röjningar,dikesrensningar, gödsling eller vägbyggen och få en ränta  > 5% på denna investering.
2. En pelarsal av 100-årig tall där man kan meditera en vårnatt och få uppleva när fågelsången startar upp kan man inte ens kalylera något avverkningsdatum på.
3. Konjunkturen svänger upp och ned. Lyckas man träffa konjunkturtoppen för sin avverkning finns massor av pengar att tjäna. Bommar man konjunkturtoppen får man trösta sig med att den nya skogsgenerationen kommer att bli oändligt mycket bättre än den gamla skogen var.
4. Restskogar, skogar på bra marker med låg tillväxt och lågt virkesförråd (5:3 skogar), har avecklats på 100 000 tals hektar i norra Sverige.  Där växer idag högavkastande ungskogar. Har man "oväxtliga" skogar med låga virkesförråd bör man avverka dessa innan man ger sig på de virkesrika bestånden. Förtreten med stor areal och inte så fet virkeslikvid betalar sig på sikt
5. I Contorta skogar finns två varianter på avverkningsstrategi. Till dessa frågor ska jag återkomma så småningom.

Om du har synpunkter på avverkningsstrategier för privatskogsbruket kan du väl kommentera det jag skrivit.

Älgen & Tallen

En för stor älgstam har betat ner en allt mindre areal med tallföryngringar. Många skogsägare tiger och står ut – en del skogsägare gläds åt mer jakttillfällen och mer älgkött i frysen - konflikten är ett faktum.  Lösningen att plantera gran på tallmarker riskerar att bli ett ekonomiskt fiasko.

Lösningar på problemet kan vara:

Släpp älgjakten helt fri med lång jakttid. Samordning av älgjakt kan genomföras frivilligt i de områden där markägare och jägare kan och vill komma sams. Älgförvaltningsplaner kan upprättas där tillräckligt stor del av markägarna och jägarna sökt sig fram till ett gemensamt system.  Ge jägare och markägare ett par år på sig att anpassa sig till ”fri älgjakt”  

Byt bort Svensk Tall till andra trädslag. I t.ex. Norra Sverige är Contortan en god ersättare till Svensk Tall. Anpassa skogsskötseln till foderproduktion för älgen och utnyttja marginalmarker för odling av älgmat.

Hot och möjligheter
Vissa människor finner sin trygghet i det bestående - andra ser möjligheter i förändringarna. I skogen har nostalgiker funnit "a sacred heaven".  Reservat, kontinuitet och självföryngring har blivit honnörsord.
Förädling, klonskogsbruk och produktion är begrepp som föraktas.

Men hur fungerar skogsekosystemen egentligen?

Totalt kaos, dramatiska händelser och  oväntade gäster drabbar i ständigt vår taigaskog. I "våra norrländska skogar" har människan varit en aktör i flera hundra år. Besökarna har varit både brandsomrar, gråbarrsjuka och i senare tid varg. Fram till för något årtionde sedan var nyttigheter, tjära, plank och bräder, pappersmassana vedbrand och  mulbete. Idag har nyttigheterna i form av ekosysytemtjänster och biologisk mångfald tagit över många av skogens tidigare funktioner.

Om skogsgenerationerna är 50-100 år kan det vara klokt att besinna ett längre perspektiv än 10-20 årstrender. Skogslandskapet kommer att förändras - och det kommer att må bättre och bättre.

Bakom luddiga formuleringar om mångfald, utrotningshot och profithunger döljer sig okunskap och många gånger också andra omsorger än den om skogarnas välmående.