Pelles skogsblogg

Flickan Som Trampade På Brödet.

2012-02-14T00:13:00.000-08:00

HC Andersen skrev sagan om Flickan Som Trampade På Brödet, en sedeslärande historia som vi borde ta lärdom av. Historien handlar om flickan som adopterats av en rik familj och som på vägen till sin gamla fattiga familj använder det medhavda brödet för att slippa trampa i vattenpölar med sina fina skor. Hon dras ner i underjorden och får stå staty i helvetet. Hennes hemska upplevelser kan du läsa vidare om i HC Andersens sagor.

Sverige är ett rikt land där vi låter rovdjuren kalasa på samernas renar och skogarnas älgar. 100-tals ton ekologiskt kött går till spillo. Sverige ökar samtidigt importen från länder där djurhållningen är oacceptabel och miljön tar stryk av boskapskötseln.

Skogsbruket avsätter stora arealer brukningsskogar till tveksamma naturvårdsområden. Virke, arbetstillfällen och utveckling av glesbygden uteblir. Allt mindre pengar satsas på skogbilvägar.

Jämtarna tycker att uranet till kärnkraften som vi producerar kan brytas någon annanstans än i Jämtland. Invetseringar i infrastruktur och utbildning kommer aldrig tillstånd. Befolkningen i Jämtland minskar.

Man kan sammanfatta nuläget med att det är ett hemskt trampande på en massa olika bröd - vi hör verkligen till den rika familjen.

Hur HC Andersens saga slutade kan ni själva ta reda på. Jag kan väl avslöja så mycket som att flickan räddades ur underjorden och så småningom rörde runt i koldioxiden som för 150 år sedan inte var lika allmänt förekommande i lufthavet som den påstås vara nuförtiden.

FLYKTINGAR PÅ VÄG TILL JÄMTLAND

2011-11-09T10:07:00.000-08:00

Under den sista veckan har jag fått två telefonsamtal. Ett kom från Dalarna och ett från Västmanland. Bägge uppringarna hade samma ärende och -skulle det visa sig-samma motiv för sina ärenden. Båda hade fasta jobb men var arbetssökande, den ene entreprenör med skogsmaskin, den andre anställd på ett sågverk. Den gemensamma nämnaren var att båda var jägare och båda hade jakthundar.

I de varglän där det nu blivit omöjligt att jaga med hund har livet för jägarna blivit meningslöst. Fritiden som man ägnat åt viltvård, hundkurser, utställningar och hela det sociala nätverkandet kring jakten har förlorat sin betydelse. Många berörda känner sig totalt övergivna och förstår inte hur samhället kunnat utvecklas så hänsynslöst och så utan respekt för det vilda, för jakten och för brukandet av naturen.

I Jämtland finns än så länge ingen fast vargstam. Björnarna är i och för sig alldeles för många men omöjliggör än så länge inte jakten. Samerna utgör en värdefull del av länets kulturarv. Tråkigt nog får många samebyar servera en stor del av sina årskalvar och även vuxna renar som mat åt bl.a. lo, björn, järv och kungsörn. Det omoraliska i denna omfattande utfodring av rovdjuren är lika uppenbar som det lidande bytesdjuren förorsakas.

Den Svenska rovdjurspolitiken har kört i diket. EU-kommissionen tillser att ingen bärgning får ske. Jag välkomnar alla flyktingar till Jämtland - även de som är flyktingar i sitt eget land.

TILLÅTET ATT ÄGA

2011-03-29T00:43:00.000-07:00

På daglig hundpromenaden hade Mötesplatsskylten plötsligt blivit ett politiskt utspel. Skadegörelsen kan jag leva med, men ägandet kompromissar jag inte med.

I ett demokratiskt samhälle är äganderätten en grundsten. Långsiktigheten hos den som brukar skogen är avgörande för hur skogen sköts. Investeringar i skogsvård sker bara om ägandet är tydligt.

Idag naggas ägandet i kanten av flera olika aktörer:

1. Statens villebråd, bl.a. vargen, ska matas med markägarens älgar. Älgens skafferi står den enskilde skogsägaren för. Plantera gärna in varg, freda gärna vargen -- men inte utan tillåtelse på privatägda marker.

2. Särintressen inom naturvården kräver dyra avsättningar långt utöver de frivilliga åttaganden som görs. I de olika och certifieringssytemen kan frivilliga åttaganden kombineras med bevarat ägande.

3. Allemansrätten förväntas ge komersiella intressen rätt att bedriva affärsverksamhet på den enskildes skogsmark. Forsränning och bärplockning är ok för den enskilde. Men inte när olika företag bedriver verksamheterna i vinstsyfte på bekostnad av den enskilde skogsägaren.

Sverige har genom det privatägda skogsbruket skapat ett landskap, en tillväxt och en modell för skogsbruk som många andra länder kan avundas. I motsats till den "Svenska Modellen" kan man vända blicken mot några av de tidigare kommunistiska diktaturerna. Där finns ingen tradition som värnat det privata ägandet.

N'p

Bedrövad -- Berövad

2011-03-21T02:18:00.000-07:00

Helgen gick i Älgens tecken - saltstenarna skulle köras ut med skoter på det fina vårföret. Föryngringarna skulle besiktigas.

Det var inte älgbetade tallungskogar jag fick se. Jag fick se totalkvaddade föryngringar. Skadorna är så omfattande att omplantering blir nödvändig. Där den uppätna svensktallen står borde det vara en fem meter hög ungskog, nu står bara käppar kvar. Jag känner mig bedrövad.

Jag är också berövad framtida intäkter. Visst är älgjakten värd en peng 50-70:-/ha och år. Mot denna intäkt ska ställas förlorad tillväxt på mellan 5 och 7 kubikmeter/år till ett värde av 1500-2000:-/ha. Därutöver kommer kostnader för omplantering.

Visst borde det vara möjligt att samtidigt hålla både en jaktbar älgstam och måttliga skador på tallungskogen. I vårt område, på ca 30 000 ha, skjuter vi mellan 5 och 6 älgar/1000 ha och stammen verkar öka ytterligare. Det kanske är så att vi i Sverige fått det för bra ekonomiskt, eller kanske kan vi inte räkna plus och minus.

Hoppet får vi ställa till andra trädslag än svensk tall. Contortan står i stort helt oskadad brevvid den uppätna svensktallen. Vi får också hoppas att den nya modellen för älgförvaltning ger markägaren makten över älgstammen och att vi åtminstone kan halvera stammen av älg i vårt område.

Saltstenarna då? Jodå dom finns på plats och kommer att vara förbrukade redan i juli...

N'p

DAGS FÖR LITE MODERNT BAGGBÖLERI

2011-03-01T04:16:00.000-08:00

Idag får skog som ägs av enskilda personer inte köpas av juridiska personer, t.ex. aktiebolag. Historiskt är bakgrunden att bevara loalt ägande och enskilda lant och skogsbrukares försörjning. Idag är verkligheten att stora arealer privat skog ägs av dödsbon, delägare utan anknytning till bygden där skogen finns och andra fysiska personer utan intresse för vare sig skogsbruk eller hembygd.

Avkastningen från ett skogsinnehav kan variera oerhört mycket beroende på hur innehavet sköts. I den bästa av världar avverkas, röjs, planteras, byggs vägar m.m. Avkastningen är hög och värdet på innehavet ökar. I den andra ändan av verkligheten står gamla skogar utan tillväxt, hyggen utan återväxt och oröjda ungskogar utan värdetillväxt.

Om det vore tillåtet att överföra driften av skogsbruk till aktiebolagsform med normala krav på avkastning skulle många slumrande fastigheter åter komma i bruk. För den enskilde som redan sköter skogen aktivt finns inte så stora fördelar med en "bolagisering". Dagens skatteregler gynnar redan enskilt ägande av skogsbruk. Om förvärv av skogsmark fick ske av aktiebolag skulle mängden fastigheter till salu öka och värdet av genomsnittsfastigheten också öka.

I grunden är det otidsenligt att förbjuda en viss diftsform för just skogsbruk. För Sverige är det dessutom en dålig affär att stora arealer skog inte sköts optimalt. Nu är det dags att öppna nya vägar för att underlätta för driftiga företagare att även kunna driva och utveckla skogsbruk i aktiebolagsform.

PROCENTEN HÄLGE...

2011-01-19T23:45:00.000-08:00

Kapitalförvaltare lever på att ta ett par promille, eller kanske en ½procent i ersättning för sina insatser. Alla vet att det blir stora pengar på några år. Skogsägaren lever på en avkastning av skogskapitalet. Avkastning på tre procent är acceptabelt för de flesta.
I Jämtland är en tillväxt på 4-5 kubikmeter per hektar och år vanligt om skogen sköts traditionellt och med ett bra "vardagsskogsbruk". Denna normaltillväxt ökar värdet i ett genomsnittligt skogskapital med 2-5% år. Är skogsägaren lite mer ambitös med föryngringar, röjningar och plantval kan avkastningen öka upp till nivån 5-10 procent. Denna avkastning är beräknad utan hänsyn till inflation eller förväntningar om stigande virkespriser.

Ett skogsinnehav som är värt 3 miljoner kronor ökar i värde under en tioårsperiod:
1. Avkastning 3 procent blir värdeökningen 1,03 miljoner kronor
2. Avkastning 5 procent blir värdeökningen 1,87 miljoner kronor
3 Avkastning 8 procent blir värdeökningen 3,47 miljoner kronor

Nu är årstiden då man kan "skriva fram skogsbruksplanen" och planera sommarens skogsinvesteringar. För den som har skog är det en god affär att inte dela med sig till någon kapitalförvaltare utan själv fundera på hur man kan höja avkastningen i den egna skogen.

SNART SKA PLANTORNA I BACKEN

2011-01-13T12:40:00.000-08:00

Det är ingen konst att lyckas med planteringen i vår. Å andra sidan är det också enkelt att misslyckas.

Är hygget markberett/höglagt förra sommaren ska du plantera omgående.
1. Markberedning är en färskvara och näringsinnehållet i högen minskar för varje regn som faller.
2. Gräs och örter etablerar sig snabbt och det gäller att ge plantan så stort försprång som möjligt.
3. Planterar du redan i år vinner du också en hel växtsäsong - det är värt minst en tusenlapp/ha.

Oberoende av vilket trädslag du valt bör plantan vara behandlad med insektsmedel.
1. Avgångar i planteringar i Jämtland beror, oftar än vad de flesta tror, på angrepp av snytbagge.
2. Kostnaden per planta för behandling är 10-15 öre, eller 200-300 kr/ha, är en rimlig försäkringspremie.
3. Kemisk behandling skyddar också mot andra skadegörare som granbastborre.

Välj trädslag med eftertanke - det måste inte vara gran överallt.
1. Har du bördiga marker där granen vuxit bra kan gran vara ett bra alternativ.
2. Sibirisk Lärk producerar bra på bördiga marker och är ett gott alternativ till gran.
3. Svensktall ska vara på magrare marker - bärris och lavmarker. Men om hotet från betande älgar är stort så ska du välja contorta.

Vårda plantan och kvalitetssäkra planteringen.
1. Om markberedningen är OK, plantvalet rätt och plantan insektbehandlad hotar bara dålig plantvård och slarvig plantering.
2. Kontrollera att planten är frisk när den levevreras. Sköt om vattning och vattna extra innan plantan sätts ut.
3.Kräv att de plantor som levereras har "lagom" stor gröndel i förhållande till rotklumpen. Om du känner osäkerhet ska du fråga någon oberoende sakkunnig.

Återväxttaxera snabbt.
1. Redan första hösten bör man gå över planteringen och kontrollera att plantorna lever.
2. Våren efter planteringen kan man ganska säkert bedöma om planteringen lyckats. Har allt gått bra så är mer än 90% av planten friska och skjuter skott.
3. Hittar du avgångar -mer än 20-25% - bör larmet gå. Sorkar är det största hotet mot en lyckad återväxt. Sorkskador är en kapitel för sig. (Läs tidigare fundering "FLUGOR I MAGEN OCH SORKAR I SKOGEN.

Björnarna gråter i ett avskogat Sverige.

2010-12-07T10:09:00.000-08:00

Kan det vara så att björnar gråter eller att Sverige är på väg att avskogas? Enligt SNF gråter björnarna i Sverige p.g.a. blåbärsbrist (annons i DI 2/12) och enligt Föreningen Skydda Skogen har (skogs) ...näringen snart avskogat hela landet...
Den populitiska naturvården har senare tid fått det ena frispelet efter det andra.
Rödlistan är en förteckning över arter, flera tusen, som hotas av utrotning. Arterna kan vara allt mellan sårbara till akut utrotningshotade. Vargen i Sverige är enligt rödlistan akut utrotningshotad. Det som inte sägs är att de flesta av rödlistans arter är på gränsen till sitt sitt egentliga utbredningsområde. Vargen förekommer t.ex. i hela det norra barrskogsbältet från Sibirien till Alaska. I Sverige har vargen varit utrotad men har åter etablerats. Det är klart vargen ska rödlistas - i Sverige - men knappast i ett större perspektiv. Av den Svenska rödlistans arter är bara några få av flera tusen egentligen utrotningshotade - i Sverige.

Avskogning förekommer i många länder - men knappast i Sverige. Sverige har inte på hundra år haft ett så stort virkesförråd som idag. Dessutom ökar virkesförrådet i Sverige nästan varje år eftersom stora arealer lämnas orörda och tillväxten i den brukade skogen ökar p.g.a. framgångsrik skogskötsel.

Gammalskogar har funnits i alla tider - men dom har sällan blivit särskilt gamla -. Den normala ordningen är att gammal skog brinner. Bränderna kommer regelbundet om naturen får sköta sig själv. Idag huggs skogar ner när de närmar sig 100-årsåldern. Brandsomrarna härjade förr men ojämna mellanrum, men väldigt små arealer undgick branden. Urskogar, med betydelsen skog som alltid varit gammal och tät, har aldrig funnits i det nordsvenska skogslandskapet.

Den 8:onde dec 2010, är jag och andra optimister inbjudna till en träff för skogsnördar. Träffen sker under hatten på Future Forests och ska avhandla Ökad produktion + God Milö = Sant?

Jag tror det är sant och att klokt skogsbrukande i mycket är en fråga om att älska förändringen, dynamiken och framtiden i skogen inte att klamra sig fast vid nostalgiskogar som aldrig funnits.

N'p

Rödlistan, BNP,

PISSA PÅ TALLFÄLLET

2010-11-23T13:36:00.000-08:00

Nu är rätt tillfälle att fundera på skogsvåd. Eller ska vi kalla det skogsinvesteringar? Virkesmarknaden är het och efterfrågan god på både energived, massaved och timmer. Många skogsägare har redan hunnit avverka och sitter på en skogslikvid som ska placeras. Kanske kan dessa placeringsråd vara till hjälp:

SKOGSVÅRD:
1. Röj, röj och röj sedan resten. Nästan alla skogsbrukare har röjningsobjekt som är i akut behov av omedelbar uppmärksamhet. Utgå från att du inte hinner röja själv - profesionella röjare är lätt att få tag på. Avkastningen på röjningsinvesteringen är ofta 7-10% - ett futtigt skogskonto ger bara 2%.
2. Skogsbruksplanen ska vara uppdaterad och stämma. Med planen har du ett beslutsunderlag och en färdkarta för ditt skogsbruk. Rätt beslut utifrån planen kan vara skillnaden mellan ett högavkastande skogsbruk och ett skogsbruk med låg lönsamhet. Om du inte själv kan göra en plan eller skriva fram den plan du har, kan du be om hjälp.
3. Dikesrensning, skogsgödsling,vägunderhåll eller nybyggnad av vägar är andra åtgärder som ger avkastning långt över skogskontot.

VIRKESMARKNADEN:
Timmerpriserna har nått sin kulmen. Prissänkningar har genomförts av en del aktörer. Nedgången kan vara tillfällig och priserna kan hitta tillbaks till de högre nivåerna reda kommande höst. Krisen för euron, det låga bostadbyggandet i USA och risken för att den Europeiska marknaden fortsätter sin kräftgång är osäkerhetsfaktorer.
Massavedspriserna kommer nog att stå sig över vintern. Lagren av massaved och färdig massa är relativt låga. Eftersom en del sågverk slår igen över julperioden kommer biprodukterna, sågverksflis och spån, att minska.
Energiveden ligger på en stabil nivå. Värmeverken har i allmänhet tecknat kontrakt som täcker vinterns behov. Prisbilden är därför stabil och förändringar av prisnivåerna kommer tidigast sent i vår och blir beroende av hur efterfrågan från den konkurerande massaindustrin utvecklas.

N'p

Mil efter mil med brukad skog.

2010-11-08T07:47:00.000-08:00

På väg genom Norrlands inland ser jag i den aprikosfärgade kvällshorisonten milslånga skogsåsar. Här lever människor på skogen. Lunch på Finnmarksbaren tillsammans med Länsstyrelsens viltövervakare - fast vi pratade inte med dem. Timmerbilar med Hälsingelast (halvfulla bilar) med täta mellanrum gör resan mer spännande. I telefon pratar jag med gallringsgruppens skördarförare som skruvat på dataprogrammet som styr kranrörelsen i maskinen. Resultatet har givit ca 5% ökad produktion. Någonstans nära vår väg jagar man älg, hare eller annat vilt - kanske pågår jaktprovet som gör hundägaren till innehavare av en jaktchampion.

Här har skogen brukats i hundratals år. Generationer har haft sin försörjning med virke, gruvdrift, jakt och fiske. Brukandet har givit Sverige kunskaper som utnyttjats för att bygga upp tillväxt och virkesförråd utan motstycke i historien. Lägger man till detta också den ansträngning som gjorts för att värna och bygga upp naturvärden i den brukade skogen fylls jag av goda framtidsförhoppningar.

Flugor i magen - sorkar i skogen

2010-10-27T11:57:00.000-07:00

Gråsiding, skogslämmel, skogsork...Dom är många i skogen nu. På första snön ser jag att det vimlar av gnagare i skogen. Bäst trivs dom på hyggen med mycket gräs.
Det är positivt att alla små gnagare blir skafferi för skogens rovdjur - ugglor, hökar, falkar, korpar och kråkor. Dessutom får räven, mården och minken bordet dukat.
Det är däremot inte så kul att vara nyplanterad tall, contorta, lärk eller gran på ett hygge i Jämland. Om planteringen skett omedelbart efter avverkningen -expressföryngring-ökar chansen att plantan klara sorkinvasionen. Markberedda högar, där gräset inte ännu etablerat sig, slipper oftast besök av "råttan". Står plantan på högen klarar den sig - kanske.
Bästa rådet till skogsägaren blir: Kolla upp att du har en skogsförsäkring som täcker kostnaden för omplantering eller hjälpplantering.

När är det rätt att avverka?

2010-10-20T12:16:00.000-07:00

Ekonomerna påstår att man ska hugga ner ett skogsbestånd när den löpande tillväxten faller under den genomsnittliga tillväxten som beståndet haft sedan den anlades. Det finns andra sätt att välja tidpunkten:

1. Om värdet av tillväxten ger en avkastning på t.ex. 5% på den stående skogen kan det vara klokt att avverka om det finns möjlighet att återinvestera i t.ex. röjningar,dikesrensningar, gödsling eller vägbyggen och få en ränta > 5% på denna investering.
2. En pelarsal av 100-årig tall där man kan meditera en vårnatt och få uppleva när fågelsången startar upp kan man inte ens kalylera något avverkningsdatum på.
3. Konjunkturen svänger upp och ned. Lyckas man träffa konjunkturtoppen för sin avverkning finns massor av pengar att tjäna. Bommar man konjunkturtoppen får man trösta sig med att den nya skogsgenerationen kommer att bli oändligt mycket bättre än den gamla skogen var.
4. Restskogar, skogar på bra marker med låg tillväxt och lågt virkesförråd (5:3 skogar), har avecklats på 100 000 tals hektar i norra Sverige. Där växer idag högavkastande ungskogar. Har man "oväxtliga" skogar med låga virkesförråd bör man avverka dessa innan man ger sig på de virkesrika bestånden. Förtreten med stor areal och inte så fet virkeslikvid betalar sig på sikt
5. I Contorta skogar finns två varianter på avverkningsstrategi. Till dessa frågor ska jag återkomma så småningom.

Om du har synpunkter på avverkningsstrategier för privatskogsbruket kan du väl kommentera det jag skrivit.

Älgen & Tallen

2010-10-08T00:21:00.000-07:00

En för stor älgstam har betat ner en allt mindre areal med tallföryngringar. Många skogsägare tiger och står ut – en del skogsägare gläds åt mer jakttillfällen och mer älgkött i frysen - konflikten är ett faktum. Lösningen att plantera gran på tallmarker riskerar att bli ett ekonomiskt fiasko.

Lösningar på problemet kan vara:

Släpp älgjakten helt fri med lång jakttid. Samordning av älgjakt kan genomföras frivilligt i de områden där markägare och jägare kan och vill komma sams. Älgförvaltningsplaner kan upprättas där tillräckligt stor del av markägarna och jägarna sökt sig fram till ett gemensamt system. Ge jägare och markägare ett par år på sig att anpassa sig till ”fri älgjakt”

Byt bort Svensk Tall till andra trädslag. I t.ex. Norra Sverige är Contortan en god ersättare till Svensk Tall. Anpassa skogsskötseln till foderproduktion för älgen och utnyttja marginalmarker för odling av älgmat.

2010-10-01T12:22:00.000-07:00

Hot och möjligheter
Vissa människor finner sin trygghet i det bestående - andra ser möjligheter i förändringarna. I skogen har nostalgiker funnit "a sacred heaven". Reservat, kontinuitet och självföryngring har blivit honnörsord.
Förädling, klonskogsbruk och produktion är begrepp som föraktas.

Men hur fungerar skogsekosystemen egentligen?

Totalt kaos, dramatiska händelser och oväntade gäster drabbar i ständigt vår taigaskog. I "våra norrländska skogar" har människan varit en aktör i flera hundra år. Besökarna har varit både brandsomrar, gråbarrsjuka och i senare tid varg. Fram till för något årtionde sedan var nyttigheter, tjära, plank och bräder, pappersmassana vedbrand och mulbete. Idag har nyttigheterna i form av ekosysytemtjänster och biologisk mångfald tagit över många av skogens tidigare funktioner.

Om skogsgenerationerna är 50-100 år kan det vara klokt att besinna ett längre perspektiv än 10-20 årstrender. Skogslandskapet kommer att förändras - och det kommer att må bättre och bättre.

Bakom luddiga formuleringar om mångfald, utrotningshot och profithunger döljer sig okunskap och många gånger också andra omsorger än den om skogarnas välmående.

sådd av contorta - plantera contorta

2010-09-24T12:05:00.000-07:00

Allteftersom vinner skogsbruket insikten om att Pinus Contorta är ett överlägset alternativ tillll inhemsk tall, pinus silvestris. Överlägsenheten är högre tillväxt, bättre överlevnad, mindre begärlig för älgbete och okänslig för gråbarrsjuka, gremeniella och knäckesjuka.
I spåren av ökande popularitet för Contorta kommer en våg av entusiatser som nu "vet" hur Contorta bör odlas, -den ska sås- och inte komma från plantskolan i form av rotad ettårig plant. Det är sannt att paperpot- plantor och andra rotade plantor tidigare gett dålig stamform, instabila träd och strangulerade träd. Odlingskrukorna har inte varit optimala för Contorta.
Praktiska erfarenheter visar att de plantor som idag levereras från bl.a. Norrplant, där kopparbehandling av odlingskasseten använts, ger rotutveckling, stamform och stabilitet lika som sådda plantor.

Ekonomin för sådda plantor påverkas negativt i flera olika avseenden:
1. Överlevnaden blir lägre då årsmånen varierar och en del år, med tex. torka, kan överlevnaden bli låg på groddplantorna.
2. Jordmånen i stora delar av landet lämpar sig inte för sådd. Lerjordar - mjälajordar orsakar uppfrysning och ibland 100% avgångar hos groddplantorna.
3. Röjningar krävs i sådder. Röjningskostnaderna kan bli upp till 2-3000:-/ha. D.v.s. nästan 50% ytterligare utöver de egentliga återväxtkostnaderna. En "expressföryngrad" *) Contorta klarar sig oftast utan röjning/lövsanering.
*) Expressföryngring = återväxtåtgärder sker så att marken högst har stått en vegetationsperiod utan att ha planterats.
4. Totalproduktionen per hektar tappar 30-50 m3sk per skogsgeneration vid sådd. Om omloppstiden är 40-50 år motsvarar denna förlust minst 10%. Tappet beror på att planteringen ger den enskilda plantan 2-4 års försprång framför plantan som måste börja som frö och groddplant.
5. Fröåtgången vid sådd är en sorts slöseri. Vid plantering utnyttjas närmare 100% av använt frö, vid sådd möjligen 30% men kanske bara så lite som 10 %.
N'p

Järpar i massor

2010-09-22T00:38:00.000-07:00

Inte på många år har jag sett så många kullar med Järpe i skogarna. Säkert har den växande populationen av skogsmöss bidragit till detta. Igår flög en järpe in i sidan av min bil. Jag hittade fågeln omtumlad men med hela ben och vingar i diket. Efter en stund piggnade den till och försvann in i skogen. Det moderna skogsbruket gynnar Järpen som trivs i snår av sälg och hassel. Lämna gärna någon dunge med lågväxta lövträd i samband med fuktiga partier när du planerar för slutavverkning.
N'p

Dagens björkproduktion

2010-09-17T02:11:00.000-07:00

JILU hjälpte till att exakttaxera ett vårtbjörksbestånd som anlagts i Nälden för 20 år sedan. Marken är en f.d. inäga som är rätt fuktig.
Produktion har varit smått fantastisk. Efter två gallringar så ser det ut så här:
Medel höjd: 14,95 m
Övre höjd 17,0 m
Virkesförråd 114,85 m3sk/ha
Diam 16,96 sm
Stammar/ha 700 st.
Björk (vårtbjörk) är underskattat som produktionsträd. Dessutom är det en härlig känsla att stå i en pelarsal med björk som i taket har en grön himmel.
Pelle